Trinovo Insights

4 april: Dagen D för de svenska storbankerna?

2019-apr-12 08:50:34 / av Trinovo Insights

Bankernas-utveckling-topp3

Är Swedbankaffären under senare veckor det som avgör våra större bankers utveckling?

Nej! Det var en ”vällovlig” journalistinsats med möjligen den sämsta kommunikativa respons vi någonsin sett. Och för oss som studerar retail finance och dess utveckling har det snarast varit en bekräftelse på vad som utgör det verkliga problemet. Trots det mediala intresset syftar vi inte på penningtvätt (även om denna komponent leder vissa av dagens journalister mot deras ultimata mål; att framtvinga makthavares avgång och belönas med diverse journalistpris). Istället är det exponeringen av en verksamhet som blivit alltför omfattande och komplex för att styras effektivt.

Det var således inte Swedbanks offentliga kollaps som var det mest intressanta, utan detta uttalande från Handelsbankens nya koncernchef Carina Åkerström den 4 april:

”Vidare ska Handelsbanken sluta vara en universalbank och måste våga välja bort att erbjuda vissa tjänster. Vi skall göra det vi är bäst på. Banken ska våga välja bort även hela marknader.” – SvD, Privata Affärer

Vad är det som gör uttalandet så dramatiskt? Jo, det faktum att våra traditionella storbankers generella lösning under senare årtionden varit: Gör allt. För alla. Kan själv.

Vilken annan modern stor börsnoterad verksamhet lever efter denna devis? Varför tillverkar inte Volvo allt från cyklar och bilar till tunga lastbilar. Varför utmanar inte SAAB Airbus, Lockheed, Toyota och Apple? Samtidigt? Vår bedömning är att våra stora traditionella bankers nuvarande strategi och affärsmodell snart nått vägs ände.

Marknadsförutsättningarna förändras

Marginalerna krymper på många områden, men bankerna har kunnat leva ett fortsatt rikt liv genom att skruva upp lönsamheten och avkastningen på bolån. Denna enskilda verksamhet har stått för 80–90 % av resultatutvecklingen hos svenska banker sedan den globala bankkrisen. Samtidigt tappar sparandeaffären marginaler på grund av ökad konkurrens och en betydande ”återreglering”. Företagen har tröttnat på att finansiera meningslös och dyr placeringsverksamhet för sina anställdas tjänstepensioner och pressar priserna. Staten och folket har insett att ”Allra-liknande” bolag inte vill deras bästa och återreglerar statlig pension inklusive kraftiga rabatter på fondsparande.

 

Illustration1

Lånesidan är efterfrågedriven, men hackas av förmedlare och finansiella innovatörer. Hittills med begränsad framgång när det gäller kassakon bolån, men ingen tror att bankerna ska förmå skruva upp marginalerna mer.

 

Illustration2

 

Intäktsökningen stannar upp – kostnaderna bara ökar

Kostnaderna ökar och intäktsökningen avstannar, trots ambitioner från skickliga ledare hos världens mest effektiva banker att åstadkomma det motsatta.

Och trots att vi (kunderna) tagit över en stor del av arbetet ökar antalet anställda hos bankerna. Frågan som väcks är inte: ”Vad gör man på banken efter 15.00?”, utan ”Vad gör man på banken före 15.00?”

illustration4-1


På Trinovo vill vi framhålla följande observationer:

  • Marknaden kommer att bli tuffare. Bolån kommer inte att utgöra resultatgenerator och marginalerna kommer att krympa.
  • Kostnaderna ökar samtidigt i det totala systemet, vilket man de facto misslyckats med att hantera. Då återstår mycket stora investeringar för att komma loss från de plattformar flera storbanker blivit kvar i. Detta i ett skede då man fortsatt måste möta de utmaningar digitaliseringen innebär för branschen. 
  • Kostnader för utökade regelverk är en förklaring, men ingen ursäkt. Problemet kvarstår.
  • De traditionella bankernas position som det självklara valet håller på att erodera. Många har redan lämnat dem och marknadsandelarna har sjunkit motsvarande en affärsvolym på mer än 1100 Mrdkr sedan finanskrisen.
  • Samhället har tröttnat på högavlönade bankchefer och att vara ”fall-guy” när (och inte om) vi återigen hamnar i en finanskris. Ett fenomen som branschen delvis skapat.
  • Vilket bland annat leder till att kapitalkraven snarare ökar än minskar.
  • Många välfinansierade entreprenörer vill ha en del av vad som fortfarande anses vara en gås som värper guldägg. Även om flerparten inte lär göra någon skillnad eller de facto tar död på gåsen, kommer någon till slut att ”knäcka koden”. Nya vassa konkurrenter kommer.
  • Apple har som den första av tech-jättarna tagit ett första ”eget” steg in på marknaden. Och de har över 700 miljoner ”troende” kunder.

Illustration5-1

 

En slutsats av ovanstående punkter:

Lägre intäkter, oförmåga att hantera kostnader och ökade kapitalkrav. En enkel lek med dessa siffror visar en risk för kraftigt reducerad avkastning på eget kapital.

Och det är kostnaderna för centrala resurser och IT som ökar. (Vi valde nedanstående exempel för att Swedbanks redovisning av kostnader tydligt illustrerar en problematik. Inte av andra skäl.) De lokala operativa kostnaderna sjunker, men besparingarna slukas dessvärre av allt fler och dyra centrala resurser.

För att hantera denna risk krävs helt andra strukturella insatser. Att ”gneta på” räcker inte. Och på den svenska retail finance marknaden har vi knappt sett någon utveckling av sådant slag sedan 90-talet. Men handlar det bara om att bli större? Nej, men kanske lite smartare.

 

Illustration3

 

Svårt att sia om framtiden – här är några av våra tankar och förutsägelser

  • Små och medelstora banker kommer att behöva bli större, men det finns plats för en ”verkligt lokal” aktör på marknaden. Många gillar den lokala anknytningen, även i en digital värld. Vem tar denna plats? Kommer Sparbankerna att ha tillräcklig kraft eller faller de in i storbanken Swedbank?
  • Låga kostnader kräver en effektiv gemensam infrastruktur. Denna behöver omfatta mer än betalningar (som är givet) och inkludera fler icke-affärskritiska processer. Detta finns redan idag men kan utvecklas vidare. Gemensamma servicekontor? Drivna av vem?
  • Nya betalningsinfrastrukturer och tjänster måste sträcka sig över nationella gränser. Mobilepay och Swish behöver ersättas av i första hand europeiska lösningar. Och företag som försöker stänga in kunderna i mer eller mindre egna parallella betalningslösningar kommer att försvinna (precis som Postgirot gjorde).
  • Utökat samarbete och infrastruktur som är öppen i realtid kan komma att göra vissa fintech-företags kreativa öppna lösningar obsoleta. Att överföra pengar, betala och få en samlad bild av sina konton blir del av en gemensam infrastruktur istället för en speciallösning (se bl.a. Min Pension).
  • Visionen att förvandla banker till en adtech-affärsmodell baserad på tillgång till kunddata (leva på annonser som FB och Google), kommer att förbli en vision. Likt vår hälsodata kommer finansiell data aldrig fritt tillgängliggöras för profilerade annonser, vilket kraftigt reducerar det kommersiella värdet.
  • Många av ”uppstickarbankerna” har redan börjat få problem. När storbankernas skyddande prisparaply eroderar, kommer det bli tuffare. Snabbhet och flexibilitet kommer inte att räcka. Strukturgrepp kommer att tas och en del kommer att ge upp.
  • Det kan mycket väl krävas en stor-fusion, men risken för misslyckande är mycket stor utan andra radikala åtgärder. Totalt kostnadsfokus är avgörande vid sådana fusioner. Man måste knäcka de skenande centrala kostnaderna. Två fondbolag ska inte bara bli ett utan den halva som egentligen behövs och kommer kunna finansieras. (Eller sälj verksamheten till Blackrock). Och dyra centrala resurser måste kapas parallellt med att kontorsverksamheten rationaliseras.
  • Framförallt måste man våga välja och välja bort. Måste alla ha ett eget fondbolag, ett eget försäkringsbolag, egna strukturerade produkter, egen lokal närvaro, jobba mot alla typer av kunder, etc? Självklart inte!
  • Börja med att titta på försäkrings- och pensionssidan. Den står för 25 % av volymen, men bara 15 % av intäkterna. Är den lönsam och i så fall vilken del? Och för vem?

I förlängningen skulle vi få en mer dynamisk bransch med aktörer som gör det de är bäst på, exempelvis: Lokal digital marknadsplats, produktleverantör, kundsegmentsspecialist eller annat som kan tänkas utvecklas.

Så om uttalandet från Handelsbanken får någon faktisk effekt kanske det betyder att banken återigen blir en ”role-model” för andra. Men då gäller det att välja rätt och kunna leverera.

Vad tycker ni?
Vi ser fram emot att höra hur ni tänker kring denna utveckling. Kommentera på LinkedIn eller mejla oss för ytterligare diskussion på ämnet.

Har ni några frågor? Tveka inte att kontakta oss!
 
Ladda ner artikeln
 
Författare

 Tomas-rund-1

Tomas Dahlqvist

tomas.dahlqvist@trinovo.se
0732-44 56 78

 
Trinovo Insights

Publicerat av Trinovo Insights

Trinovo Insights bedriver nyhetsbrev med insikter inom IT-management och Retail Finance som utkommer ca 3 gånger per år vardera. Lämna din mailadress så håller vi dig uppdaterad när vi publicerar något nytt. Vi spammar inte, vi lovar.

Håll dig uppdaterad med Trinovo Insights