Trinovo Insights

Retail Finance Brief – måste det till strukturlösningar för att rädda bankernas lönsamhet?

2019-jan-16 06:49:53 / av Trinovo Insights

Retail-finance-toppbild

Trots ökade kostnader fortsätter storbankerna att tjäna mycket pengar.
Samtidigt tappar de marknadsandelar. Vilka är de största utmaningarna inför framtiden och vilka åtgärder bör vidtas?

Lönsamheten hos våra svenska banker är rekordhög. Den drivs fortfarande av höga marginaler på bolån och en stadig ökning av svenskarnas sparande. Under 2018 har dessa faktorer visat sig bidra allt mindre, medan storbankerna sedan flera år tillbaka stadigt tappar marknadsandelar. Hur ska våra mer traditionella banker klara framtida konkurrens och lönsamhet? Vi tar en titt på utvecklingen och djupdyker i våra senaste utmanares brist på framgångar inom sparande samt på bolånemarknaden.

Kraftig lönsamhetsökning från krisåren – nu till vägs ände?

Den samlade lönsamheten i de svenska bankerna* var 2017 ca 89 Mrdkr (prognos 2018 93 Mrdkr). Ungefär i nivå med 2015 och 2016. Hittills i år visar utvecklingen totalt sett på fortsatt mycket goda resultat, men samtidigt en tydlig stagnation. Detta i skarp kontrast mot utvecklingen mellan 2008-2015, då lönsamheten gick från 35 till 83 Mrdkr.

Lönsamhetsökningen kan helt hänföras till två områden; bolån och sparande. Bolån har stått för så mycket som 80% av resultatförbättringen och fondsparandet för resterande 20%. Men utvecklingen inom vissa områden begränsas av oförmågan att öka lönsamheten inom ”övrig” affär liksom oförmågan att hålla tillbaka kostnaderna. Den operativa effektiviteten har stagnerat eftersom kostnaderna fortsätter att öka. Sedan 2014 faktiskt i snabbare takt än intäkterna på denna övergripande nivå.

lonsamhet

Är bolånens guldera över för bankerna?

För bolån har den tidigare positiva utvecklingen i stort sett uteslutande berott på en mycket kraftig marginalförbättring. Det kan te sig konstigt när volymerna ökat med ca 7% per år, men ökade volymer hade inte givit särskilt mycket på sista raden med de mycket låga vinstmarginaler de genererade 2008 (dock med betydligt lägre kapitalkrav). För 2015-2017 är det dock tvärtom. Då drivs vinstökningen mest av volymerna då marginalerna planat ut på höga 1,5-1,6%. För 2018 kan vi för första gången på 10 år se vad som kan vara en vinstminskning på bolån för bankerna, då ökade volymer inte kan kompensera för en marginal som börjat sjunka.

Vi ser alltså en tydlig vändning neråt för motorn i bankernas lönsamhetsökning. Vad ska ersätta bolån?

Fondsparandet är redan i kris – och nu minskar tillgångsvärdena?

Med en årlig tillväxttakt på 15% borde fondsparandet totalt ha bidragit betydligt mer till lönsamhetsökningen, men strukturella förändringar i fondsparandet såsom PPM, upphandlade kollektiva tjänstepensioner samt lågprisfonder har sänkt genomsnitts-
priset på en fond. Volymutvecklingen har därmed fått kompensera för ett prisfall. Och det är de upphandlade och reglerade marknaderna som växer mest.

Stadig tillväxt men tapp av marknadsandelar för storbankerna

Affärsvolymerna växer stadigt. Lånen med 6-7% per år och sparandet med cirka 10%. Positionerna kan vid en snabb analys te sig stabila men över tid ser vi ett stadigt tapp av marknadsandelar för de traditionella bankerna – inte minst de stora. Siffrorna stämmer inte för alla, men vissa har tappat mellan 25-30% av sin potentiella volym på grund av förlorade marknadsandelar över de senaste 15 åren. Och för vissa sker till och med en viss acceleration i fallet.

De förlorade marknadsandelarna motsvarar en volym på 2018 års marknad på drygt 1600 Mrdkr och ett samlat intäktsbortfall som kan uppskattas till 15 Mdrkr för storbankerna. Det är stora volymer för samtliga storbanker, men det framgår ändå tydligt att Swedbank (tillsammans med Sparbankerna) relativt sett tappat betydligt mindre (8% av 2018 års volymer) mot t.ex. Nordea som är en stor förlorare i Sverige. För den senare ett resultat av stadigt förlorade marknadsandelar i Sverige under lång tid. Och det gäller alla delar av affären.

Men det är inte några uppstickare som är de stora vinnarna

  • 90-talets utmanare har stagnerat (Skandia och till viss del LF)
  • 00-talets utmanare lider av lönsamhetsproblem och har trots bra erbjudanden inte fått särskilt stort genomslag (Avanza/Nordnet)
  • En rad vitaliserade lånebanker äter sig in på den lönsamma konsumentkreditmarknaden men gör fortfarande ingen större skillnad totalt sett.
  • Och de spännande nya utmanarna har stora problem att få genomslag (än så länge)

    Däremot har de pensionsorienterade traditionella produktbolagen tagit marknadsandelar eftersom deras produktmarknader vuxit snabbast (Alecta, AMF, SPP, Folksam och naturligtvis AP-7).

totalaffars2

Varför vinner inte de nya, innovativa företagen terräng?

Det finns flera orsaker till de nya och innovativa aktörernas problem. Kapital- och finansieringströsklar för bolån utgör en del av förklaringen, men en avgörande faktor är makten över det vi kallar ”marknadsplatsen” och därmed en möjlighet att exploatera kundernas trögrörlighet.

Genomslag och lönsamhet svårt utan att kontrollera marknadsplatsen

Trots utmärkta erbjudanden, lägre priser och större utbud har Avanza och Nordnet inte lyckats flytta särskilt mycket sparande från de stora traditionella aktörerna. Lönsamheten är också hårt pressad. Men deras koncept – en öppen marknadsplats för sparande och placeringar – är fortsatt mycket intressant. Risken är nu snarast att de blir för traditionella och går mer mot egna produkter.

Våra nya så kallade robotrådgivare på sparandemarknaden har fått mycket positiv press. Men trots total avsaknad av hårda hinder såsom kapitalkrav har framgången varit ytterst begränsad. Det gäller även den mer utvecklade robot-marknaden i USA. Varför?

Vi utvecklar detta i en särskild Insight om varför robotrådgivning hittills gått så dåligt. Kortfattat handlar det om brister i nästintill alla delar:

  • Tjänstens utformning.
  • I vissa fall dålig ”rådgivning”.
  • Brist på försäljning och till och med insikt om försäljningens betydelse på sparandemarknaden.
  • Ovanstående punkter kombinerat med oförståelse för målgruppen och marknaden.

    Kort sagt: En tråkig och standardiserad produkt som:
  • har lite mervärde jämfört med en billig global indexfond.
  • antingen passar extremt ointresserade (som man i så fall måste få intresserade) eller extremt medvetna och tråkiga placerare (som istället kan köpa indexfonder själva till halva priset eller lägre).

En fintechens svarta T-Ford? Egentligen ganska bra för alla, men tilltalar inte någon.

På bolånemarknaden krävs kapital och finansieringskapacitet

De verkligt nya utmanarna på bolånemarknaden har svårt att exploatera en till synes stor efterfrågan på grund av kapitalbrist och en finansieringsmarknad som inte är helt mogen för deras nya koncept.

Bolåneutmanarna

Hur viktigt är det att kontrollera ”marknadsplatsen”?

För storbankerna finns det bra exempel på vad det kan – eller kan komma att – innebära om man förlorar sin historiska makt över marknadsplatsen. PPM och de valcentralupphandlade kollektiva tjänstepensionerna visar inte bara på svårigheten att uppnå samma dominans, utan även på att man totalt förlorat makten över prissättning och lönsamhet.

Så mycket är makten över marknadsplatsen värd

Samtidigt finns det tydliga exempel på vad makten över marknadsplatsen kan vara värd. Parallellt som vi ser en prispress på sparande och fondmarknaden pågår en annan utveckling. Ompaketering och försäljning av Fond-i-Fond produkter till höga priser. Störst framgång har våra storbanker haft just för att de kontrollerar marknadsplatsen och rådgivningen till sina kunder.

Totalt har svenskregistrerade Fond-i-Fonder snart 500 Mdkr i förvaltat kapital enligt Morningstar. Motsvarande sökning på indexfonder ger drygt 400 Mdkr. Och snittpriserna är ganska olika: FiF 1,41% och Index 0,36%. Den förstnämnda marknaden ägs av storbankerna med upp emot 80% av kapitalet medan den sistnämnda domineras av andra aktörer med 50-70% av kapitalet. (Beror delvis på huruvida man bedömer fonder registrerade enbart i Sverige eller internationellt.)

Åtgärder för att möta utmaningarna

Vilka åtgärder bör då vidtas baserat på ovan beskrivna utmaningar? Det beror naturligtvis på var man står idag och vilka ambitioner som finns. Med utgångspunkt från de större traditionella aktörerna – vars agerande kommer att påverka och definiera hela branschen – rekommenderar vi följande:

  1. Man måste på allvar sänka kostnaderna! Detta måste ske parallellt med investeringar och omstrukturering av IT-plattformar för att skapa bättre, mer effektiva digitaliserade processer (vi återkommer till kostnadsproblematiken i nästa Insight).
    - Processen kommer att kräva radikal omstrukturering av hur och med vem man jobbar. Hela servicekonceptet måste göras om. Man måste – som på 90-talet – nu ta hem effektiviseringspotentialen av all utveckling och inkludera hela kundprocessen.
    - Förmodligen krävs det att vissa strukturgrepp tas för att branschen som helhet ska lyckas sänka sina kostnader. Branschen har utvecklats och vuxit under ett skyddande paraply av god lönsamhet. Nu är det dags att initiera en strukturomvandling av en omfattning som vi inte sett sedan 90-talet.

  2. Hitta den nya formeln för att bibehålla sin position som marknadsplats.
    - Ny teknik och nya regelverk möjliggör nya grepp. (PSD2/axess2account, GDPR och ”Tink-lösningar”) Ingen har hittills tagit steget fullt ut. Delvis för att det kan kräva en förmåga att hoppa till andra sidan, inte bara ta steget ut i ett vakuum. Möjligheterna finns och det går att testa sig fram. Frågan är om någon större aktör vågar. Det finns annars gott om välfinansierade utmanare. Någon lär förr eller senare hitta formeln som fångar kunderna och kanske till och med skapar ”den nya marknadsplatsen”.
    - Modellen ”att göra allt för alla” måste ifrågasättas. Detta inkluderar den traditionella kombinationen av att vara ”produktfabrik” och samtidigt sitta på kundrelationen. Var kommer lönsamheten att finnas i framtiden?

  3. Om punkt två inte lyckas; tillbaka till punkt ett och nu med mycket större allvar. Då gäller det nämligen att överleva på betydligt lägre marginaler på en alltmer produktfragmenterad och prispressad marknad.

  4. Utmanare och uppstickare står inför samma utmaningar. Prispress och fragmentering är möjligheter i början, när man kan nagga på feta marginaler. Detta ”skyddsparaply” kommer emellertid att blåsa bort. Det kommer att krävas ännu högre kostnadseffektivitet och kontinuerlig förbättring av erbjudandena. De före detta utmanarna kan lätt bli nästa generations förlorare. Och om storbankerna lyckas med punkt ett och två blir det betydligt svårare.

Har du frågor eller kommentarer?

Trinovos Retail Finance Brief är en del av vår löpande analys av retail finance världens utveckling och lönsamhet.

Om du vill läsa mer om detta se här. Om du har frågor och gärna vill ha en djupare presentation, så hör av dig till oss. Vi är också mycket intresserade av att få in kommentarer. Om ni tror andra kan vara intresserade vidarebefordra gärna denna brief.


Ladda ner artikeln

 

Författare

 

Tomas-rund-1

Tomas Dahlqvist

tomas.dahlqvist@trinovo.se 

0705-438252

 

 

Trinovo Insights

Publicerat av Trinovo Insights

Trinovo Insights bedriver nyhetsbrev med insikter inom IT-management och Retail Finance som utkommer ca 3 gånger per år vardera. Lämna din mailadress så håller vi dig uppdaterad när vi publicerar något nytt. Vi spammar inte, vi lovar.

Håll dig uppdaterad med Trinovo Insights